söndag 18 maj 2014

"JAG KAN INTE ÄTA PLAST",


 säger Laura, och plockar maten ur munnen. Efter en halvtimme plockar jag bort tallriken, och hoppas att det ska gå bättre om en stund, när hon förhoppningsvis glömt bort sina plasttankar.
De senaste dagarna har mor varit rätt förvirrad, hennes tal har varit både sluddrigt och obegripligt. Hon blandar svenska och engelska, och skjuter in en del tyska och nonsensord. Dessutom har hon varit tröttare än vanligt.
Det är lätt att få dåligt samvete när jag inte kan, inte orkar, aktivera henne, och leda in samtalet på vägar som hon kan följa. Det är också svårt att inte bli arg, och att inte argumentera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar