kom jag in i salen i rätt tid för att rädda en prydnadskudde från att kilas in under mors ben. Jag föreslog att tjänstaren skulle använda riskudden som är avsedd för ändamålet.
Det är väl inte så kul för tjänstarna att hjälpa till i ett hem där någon (i det här fallet jag), har en bestämd uppfattning om hur det ska vara. Att sköta en ensamstående person, där man får arbeta efter eget huvud, måste vara betydligt enklare. Eller åtminstone ett hem där den äkta hälften bara är tacksam över att någon kommer och hjälper till. Kanske var det därför kommunen försökte manövrera ut mig, genom att tillsätta en god man — men den gubben gick inte. De arma liven får dras med mig.
Som vanligt var mor god och glad ända till tjejerna kom för att natta henne — först var hon bara tyst, svarade inte ens på tilltal, men rätt som det var hörde jag hur hon höjde rösten och sa: "jävla ungar". Inte utan att jag också skulle vilja dra till med något liknande ibland. När jag sen kom för att natta henne, var hon arg. Hon ville inte ha sina ögondroppar och var mycket fåordig. Lite tinade hon upp, men tonfallet i hennes "good night, love", lät mer som "dra åt skogen".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar