tisdag 21 januari 2014

"NI ÄR HÄNSYNSLÖSA,


små najader som bara tänker på er själva", sa Laura åt de sällsynt trista tjänstarna, som hemsökte oss i går. Och det var lika dant hela dagen, det brukar ju alltid komma någon, som är en aning bättre   men icke så i går. Det har förresten varit glest mellan de bra tjejerna på sistone.
Även om mor kan vara förvirrad ibland, så är hon för det mesta harmonisk när vi två är tillsammans  liksom när vi har gäster som hon tycker om. Det gäller även när jag måste vända henne, eller utföra andra smärtsamma procedurer. Det är så uppenbart att det är hemtjänstarna som får henne att resa borst.
Rent generellt är de yngre tjejerna mindre lämpade för sitt arbete, än de äldre, även om det finns några lysande undantag. Men jag kan inte se att det är en ursäkt  har man ett arbete, där man i huvudsak arbetar med äldre personer, så måste man lära sig att umgås på de äldres villkor. Bland mycket annat, så betyder det att man får anpassa sitt tempo efter de äldre – både i tal och skötsel. Man behöver inte vara över nittio år, för att märks hur annorlunda man talar nu för tiden, det skitviktiga och näbbiga tonfallet, i kombination med barnspråk och en glättig nonchalans är snudd på outhärdligt även om man inte är förvirrad. Hur ska det då inte vara för en person som inte alltid förstår varför främmande personer måste byta blöja på en. För att inte tala om hur det känns när människor för ett privatsamtal över huvudet på en  inte underligt om man blir upprörd därför att man tror att de talar om en, eftersom det är svårt att höra vad de säger, och följa med i det snabba otydliga talet. Ett tag satt jag ju alltid i salen medan de skötte Laura, och visst blir de hämmade av det, men för ögonblicket orkar jag inte med dem  går bara in till dem om jag hör att det behövs.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar