tisdag 10 december 2013

"SPOTTA"


uppmanar Liam mor. 
"NEJ, inte på mig — och inte på golvet", säger han strax därefter.
 
Vid påklädningen lyckas han klämma in ett oräkneligt antal Laura i varje mening — som vanligt med sitt eget personliga uttal.
"Vem är det?", frågade Laura.
"Det är ju du", svarade Liam.
"Neej, det är det verkligen inte", säger Laura med emfas.
 
En stund senare, i köket, uppstår nästan handgemäng, när jag ska hjälpa henne på med tröjan. Den tröjan som hon vägrade ta' på sig, när tjänstarna hjälpte henne på med kläderna. Nu ville hon ha den på sig, men ville inte stoppa in armarna i ärmarna.
Fem minuter var hon idel solsken och åt sin frukost utan att konstra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar