har jag lagt fram ett påslakan, som tjänstarna lagt undan varje gång de kommit — och jag har lagt fram det igen...
Eftersom det befintliga lakanet ser förfärligt begagnat ut, så trodde jag i min enfald att det var tämligen självklart, att det behövde bytas.
Men nu har jag tröttnat, och sa till tjejerna som var här, att de skulle byta.
Laura är glad och harmonisk — svär bara åt dem som förtjänar hennes vrede! Eller som i morse när den förfärliga Maja, när hon klär på mor säger "det här gör inte ont".
Laura spänner ögonen i henne och säger "det vet du inget om".
Det är mycket det inte vet något om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar