CURIOSITY KILLED THE CAT

tänker jag varje gång Liam lägger näsan i blöt – men jag säger det inte, eftersom att jag är säker på att han skulle fråga vad det betyder. I går stormade han in och ropade ”fint med nyklippt gräs”. Jag slapp att svara eftersom jag talade i telefon. Om hans uppmärksamhet var lika snabb när det gällde mors behov, skulle jag vara glad.

När mor sedan kommit upp, och jag rullade iväg med henne sa jag: ”nu går vi ut till de andra i köket”. Det tog bara ett par minuter så kom Liam ut i köket för att fråga var det finns mer blöjor. Vilket är något han vet, se’n åkte han utan att hämta några blöjor. När han kom igen på kvällen, kunde han inte låta bli att fråga Laura, om vi hade besök!

Han har fortfarande inte gått till vedboden efter fler blöjor.

 Är det något jag tycker illa om så är det att behöva tala om för vuxna människor vad de borde ha haft vett att göra, utan tillsägelse. I fredags sa’ jag åt en tjänstare att jag skulle uppskatta om de snyggade till i duschen efter sig. Tvättlapparna försvann därifrån, men det är synd att säga att det var rent.

I går lämnade de Lauras rum i ett förfärligt skick, när de kom tillbaka bad jag dem snygga till, vilket de gjorde – till en viss del.

Mors dagar framskrider med den vanliga blandningen av ljust och mörkt. Det skulle vara skönt att kunna diskutera mors behov med en kunnig person på orten, men det har jag insett, för länge sedan att det är en utopi.

Just nu seglar en ny kontrovers upp, vilket jag säkert får anledning att återkomma till.