ska jag behöva genomlida, av den här följetongen. Jag trodde att mitt budskap hade nått fram, och allt skulle vara vid det vanliga nu.
Men, nej då.
Vad tjänstarna har för planer för morgondagen, har de inte behagat meddela mig. Jag har ärenden att uträtta på morgonen — men hoppas vara hemma före halv elva. Får väl se om de står och sliter i ytterdörren då. Jag har förstått att de var här i morse, fast jag inte hörde dem.
Elisabeth ringde, sedan Ulla (vår sjuksköterska) hade ringt henne. Intressant att inte enhetschefen ringde Elisabeth, utan lämnade över bollen till Ulla. Ett samtal som jag inte tror att Ulla blev belåten med, eftersom Elisabeth bara sa’ att hon hade fullt förtroende för mig, och min förmåga att ta’ hand om Laura.
Laura har haft en bra dag — hon har varit harmonisk och glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar