frågar Josefine och sniffar på en akleja. Hon är rar, men om blommor vet hon inget, vilket hon bevisar genom att med beundran i rösten, säga att jag kan så mycket om växter, sedan jag nämnt ytterligare två växter vid namn!
Ibland går det hur bra som helst för Laura att äta — även om hennes bordskick lämner en hel del övrigt att önska. Andra gånger är hon osäker på hur hon ska göra för att få i sig maten. Det händer att hon försöker dricka upp smörgåsen från fatet, och nästan alltid stoppar hon in alldeles för mycket i munnen. Sedan kan hon sitta och älta en tugga i en kvart.
Det ser ut som om jag behöver åka till sta'n — men hur i all världen jag ska få till en sådan resa övergår mitt förstånd. Kunde jag välja vilka tjänstare som ska var mammavakt, så skulle det väl gå an, även om det inte är populärt att jag bestämmer när jag måste avvika — i synnerhet inte som jag inte kan tala om hur lång tid det kommer att ta'.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar