på jättegott humör, blev Laura vrång när tjänstarna väl kom för att natta henne. Vet inte om det var den långa väntan, eller att det var två rätt menlösa tjejer — eller en kombination — som gjorde att mor blev både arg och ledsen.
När vi äntligen blev ensamma, tog det inte så lång stund innan tårarna torkat.
Eftersom tjejerna kom nästan en timme senare än de skulle, och jag se'n fick tillbringa en halvtimme med Laura innan jag kunde lämna henne, gick alla mina ambitiösa planer för kvällen, om intet. Eftersom jag inte varit ute på hela da'n, tyckte jag att det skulle vara lämpligt att rensa i bärbuskarna innan jag gick in och ställde i ordning för morgondagens (d)usch.
Så blev det nu inte, en kopp te med S.Katten i famnen, lyssnandes till koltrasten, var allt jag orkade innan jag ramlade i säng. Det betyder att jag inte hinner handla nu på morgonen, som planerat, utan skjuter upp det en dag.
Nu ska jag bana väg till duschen och plocka undan i köket.
Den här bloggen handlar om min mamma Lauras vardag. Hon föddes i Kalifornien 1919, och kom till Sverige i tonåren. Hennes mamma dog när hon var sex år och hennes svenska pappa gifte så småningom om sig, med en kvinna som inte var intresserad av att ta hand om en styvdotter, så Laura kom att flytta mellan olika släktingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar