utan att jag får torka bort tandkräm från Lauras ansikte, sedan tjänstarna gått. Det ingår tydligen inte i uppdraget, att se till att vårdtagen är fläckfri — för det gäller även kroppsvätskor av olika slag.
Nu har jag torkat mors ansikte och vridit byxorna till normalläge — för sömmen mittfram satt i sidan och tröjans mittfram satt i andra sidan. Det, i kombination med att hon hade stark slagsida, såg väldigt obekvämt ut.
Dessutom har jag avlägsnat en mycket fuktig handduk från soffan och bäddat om sängen. Den var visserligen bäddad, men såg ut som en väl begagnad hödös. Avslutningsvis har jag torkat golven som Liam våttorkat, och sett till att fläckar och ringar efter hinken inte finns kvar. Han var synnerligen generös med vattnet, vilket trägolven inte uppskattar. Kanske hade jag uppskattat om han istället torkat upp i duschen, och utanför den — och plockat upp de våta tvättlappar som låg på golvet i duschen. Att han torkar golv som han inte behöver torka, beror förmodligen på att han vill ha uppskattning. Nu hade jag sådan tur, att jag talade i telefonen när han gick, så jag behövde inte ge uttryck för varken vad jag tänkte — eller falsk tacksamhet.
Inte förrän i går kom jag på att det ju finns brickor att sätta på rullstolen, så jag mejlade rehab och frågade om jag kunde få en sådan. Svaret kom omgående, jag får en bricka i nästa vecka. Det borde underlätta ätandet, när vi inte sitter vid köksbordet. Tänk så trevligt det är med en väl fungerade enhet inom den annars så dysfunktionella hemtjänsten.
Och för att ytterligare förgylla dagen, har Jennifer varit här med te från England — och dessutom lovat att ställa upp som mammavakt när jag åker till optikern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar