JAG HADE INTE SOVIT MYCKET MER

än en timme, innan Laura började sitt samtal med sina osynliga vänner. Som vanligt krävde det ingen större insats från mig, inte annat än att breda på henne täcket som åker ned på golvet titt som tätt, och jag kan i regel återvända till sängen mellan varven — även om det blir dåligt med sömnen eftersom jag hör vartenda ord hon säger. Det betydde att jag inte hunnit somna om när nattpatrullen kom för att vända mor, strax efter två. Den insatsen tog ungefär en halvtimme, varefter mor hade svårt att somna — och katterna levde loppan.
För mors del betydde detta att hon sov ännu längre än vanligt i morse — men inte att hon hade mindre ont i kroppen. Vilket jag förstod var en av orsakerna till att hon skulle vändas. Inte för Lauras skull — nej, för att hon inte skulle vara så ovettig mot personalen. Men hon klagade lika mycket som vanligt över tjejernas hårda nävar. Den enda fördel jag kan se, är att morgontoaletten gick något snabbare, eftersom natten hade bytt blöja på mor, vilket innebar att det var mindre att sanera.