”JAG LEVER”,

*
 viskade Laura, när hon var duschad och lagd och hemtjänstarna hade gått. Jag lämnade mor ensam med hemtjänstarna i dag, eftersom jag hade så mycket att göra. Men det ska jag väl aldrig göra igen — i synnerhet inte på duschdagar. Det var glammigare än vanligt, när min närvaro inte dämpade privatsnacket — och det var inte de bästa tjänstarna. Men det har också med Lauras motvilja mot duschningen att göra. Eller kanske är det snarare det påtvungna momentet hon inte gillar. Jag skulle inte heller gilla att duscha på befallning.
Tack och lov var allt bortglömt efter vilan — jag hoppas det i alla fall, men jag vet ju inte hur mycket av obehagskänslorna som lagras i kroppen.