HANTVERKARE

är inte särskilt tystlåtna, de springer i full fart genom huset, upp och ned för trappan, talar högt och slamrar i största allmänhet. Hur Laura lyckas sova sig igenom denna högljudda morgon, är mer än jag förstår. Men jag är glad att hon gör det, i går slutade jag smyga, när hon inte vaknat vid elvatiden. Hon vaknade motvilligt, och var fortfarande så trött, när hon väl kom upp, att hon mest satt och sov.
På kvällen var hon förvirrad och orolig, kände inte igen sig i köket, trodde mig inte när jag sa att vi var hemma hos oss.