DET HAR VARIT

några bra dagar, om man bortser ifrån att Laura var så trött i går att hon inte ville stiga upp efter middagsvilan. Det betydde att hon låg från klockan tre i går eftermiddag, till klockan tio i morse. Större delen av tiden sov hon nog, det var bara vid några tillfällen i går kväll som hon vaknade och var sällskapsjuk — och bad att bli flyttad inomhus!
Rehab var här i går — vi talade om bästa sittställningar för mor. Skönt med folk som förstår hur ont Laura har. De skulle tala med en av sköterskorna, så att hon ska kunna undervisa hemtjänstarna i hur det känns att ha polyneuropatit. Förhoppningsvis ska en ökad förståelse för mors smärtor göra dem mer förstående — fast en del av dem hyser jag inget hopp om.

De stackars tjejerna som la’ mor på rygg i går, var uppriktigt ledsna över att de gjort fel (jag ringde ju efter dem för att de skulle vända mor), Jag talade om att jag visste att det är ledningen som brister, och att jag är medveten om att många aldrig får veta vad som gäller hos de olika vårdtagarna.