onsdag 4 juli 2012

ÄNNU EN OROLIG NATT


Laura sitter upp i sängen och är orolig när jag hör henne prata 2:30. Det är den vanliga oron över att ”någon” har sagt något, att hon inte får göra si eller så, för då kommer hon att dö. Men det tycks bara vara ett psykotiskt tillstånd, den andra delen när hon är halvt medvetslös och dreglar inträder inte. Det förekommer inte lika ofta nu som för en vecka sen. Liksom i går natt, klagade hon över att byxorna satt åt i grenen, så jag tog av dem och försökte få in ett madrasskydd under henne, vilket inte riktigt lyckades.
Återvänder till min säng 3:45, och får sova till 5:00 då hon ropar, och är orolig. Nu är hon väldigt sömnig, flera gånger tror jag att hon sover och gör mig beredd att gå, bara för att få sätta mig igen när hon börjar tala om alla risker vi är utsatta för. Men hon talar otroligt långsamt, och verkar mycket trött. ”You need people to help you”, upprepar hon flera gånger. Jag undrar om hon inser att jag har det svårt, eller om hon menar något helt annat.
Kommer i säng 5:55, men då har jag släppt in (och ut) katterna och gett dem mat också. Laura lyckades plocka av S.Katten halsbandet, utan att jag såg det, i går. Vill helst inte släppa ut någon av katterna utan.
Sov ända till 8:30, såg att mamma satt fasansfullt obekvämt i sängen, men ville inte försöka ändra på det eftersom jag var rädd att hon skulle vakna då. 
En timme senare vaknade hon, klagade över hemska smärtor i baken. Någon hade ringt in en förbannelse över henne. Jag lovade att ordna med att någon upphävde förbannelsen.
Det var den vanliga morgonproceduren, mamma var ytterst ovillig att hjälpa till vid toabesök och klädsel. Men vi kom ned till salen och ända till hennes fåtölj.
Hon föreföll sitta i halvdvala medan jag gjorde i ordning kaffe och mackor.
Efter fikat har hon varit bitvis riktigt vaken, jag läste valda delar av tidningarna högt för henne, och vi kunde diskutera vinstintressena inom skola och vård.
Nu står soppan på spisen och hon är mycket irriterad över rubriker i tidningen som hon inte förstår.
Lotta, tjejen från rehab ringde, hon är väldigt trevlig. I morgon förmiddag får vi säng, rullstol och lyft. Dessutom lovade hon att stöta på demenssamordnaren så att mötet med vårdplanering äger rum så snart som möjligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar