och tårarna brännande, framlever jag mina dagar.
Det är så patetiskt att se hur vilsen min handlingskraftiga mamma blivit. Frågar om hon får flytta händerna, säger "I don't know what to do", när hon sitter med tidningen framför sig. I snart en timme har hon suttit med tidningen utan att börja läsa i den. Kanske är det dags att säga upp DN, jag hinner inte läsa den. Eller orkar, är kanske mer korrekt.
Ringde äldreomsorgen för att höra om dagverksamheten. Den jag skulle tala med är på semester och kommer tillbaka den trettonde.
Men jag är mycket tveksam till om hon skulle uppskatta promenader och att baka med andra tanter och gubbar.
Ändå har hon så långtråkigt som det är nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar