EFTER REGN KOMMER SOL

Solen står fortfarande högt på himmelen och jag sitter i sängen och tittar  på den. Längtar ut, om jag bara kunde sitta på verandan.
Vi har lyssnat på musik  i kväll, det har gått ovanligt bra. Laura tyckte om musiken och bad mig inte som så ofta annars att stänga av.
Inte så mycket tal om "dom" och faror som lura, men riktigt med är hon inte. När vi var på toa, så sa hon att det var så svårt för allt var nytt, hon hade aldrig varit där förr, så frågade hon mig vad jag hette. "Jag är din dotter Ginny", svarade jag. Hon blev lättad, men också lite skamsen, tror jag, för att hon inte kände igen mig. 
Laura tänker mycket på den förestående döden, hon gråter och tycker det är så sorgligt att det ska ta' slut. "Jag har varit med om så många avsked, det är så svårt", sa' hon. Och visst har hon fått vara det, hon har ju varken vänner eller släkt kvar. 

Vi talar ofta om hur mycket vi älskar varandra, och jag försäkrar henne otaliga gånger varje dag att jag aldrig någonsin kommer att lämna henne. Och jag hoppas innerligt att jag talar sanning. Vad händer om jag inte orkar, när hon blir ännu dimmigare och ännu mer psykotisk.
Fast den psykotiska delen verkar att hålla sig aningen dämpad med dropparnas hjälp. Nu gav jag henne en vid läggdags, i hopp om att det ska hålla demonerna i schack under natten.